Måste även i ett eget inlägg sammanfatta lite som hänt nu. Jag skrev ju om hur ingenting fungerat som vi tänkt gällande skolskiftet. Det var många vägar sen och när det väl började rulla på så har bollen ändå rullat rätt snabbt. I onsdags började sonen nya skolan. Då först bara en timme. Och sen… Fortsätt läsa En liten uppdatering
Kategori: Martina filosoferar
En kluven relation till fars dag.
Fars dag. Jag ser hyllningar till fäder på nästan vartenda konto jag följer på instagram och facebook flödar över. Själv känner jag mig alltid så kluven denna dag. Jag blir snarare ledsen och deppig än kärlekssam och glad som de flesta andra verkar bli. Den ständiga belastning vi lever under gör att man sällan orkar… Fortsätt läsa En kluven relation till fars dag.
ADHD – En superkraft eller en funktionsnedsättning?
Det är många olika bud på hur man ska klassa ADHD egentligen. Vissa skriker superkraft och andra skriker precis raka motsatsen. Så vem har rätt? Jag tänker att det inte är varken svart eller vitt. Utan det är nog lite av varje. Helt beroende på i vilket sammanhang man hamnar. Idag, 10/10 är det Världsdagen… Fortsätt läsa ADHD – En superkraft eller en funktionsnedsättning?
Känslosnurr
Vilken dag. Var ska jag ens börja. Känslor i ett enda virr varr. En blandning mellan hopp och förtvivlan, glädje och oro. Men ändå får man väl säga framtidstro. Det blir lite kryptiskt till viss del. Vissa saker kan jag inte skriva så mycket om som jag skulle vilja eller behöva. Men om vi börjar… Fortsätt läsa Känslosnurr
Min ADHD-resa, åtminstone en bit
För snart ett år sedan, den 20e september för att vara exakt, var familjens tredje npf-utredning under 6 månaders tid avklarad. Min egen. Jag minns känslan väl där i väntrummet. Så otroligt nervös och jag visste inte om jag var nervös över att få veta att jag hade adhd, eller att få veta att jag… Fortsätt läsa Min ADHD-resa, åtminstone en bit
Alla dessa människoöden som bor i mitt hjärta
Jag kommer inte ihåg alla koderna på de hus jag haft vårdtagare. Koderna har jag inte lagt så mycket energi på att lära mig. Dem ser jag lätt i telefonen. Men när jag klivit innanför porten vet fingrarna vilken våning jag ska trycka i hissen. Fötterna vet hur många trappor jag ska gå upp för… Fortsätt läsa Alla dessa människoöden som bor i mitt hjärta
När det normbrytande plötsligt är norm.
Två veckor har jag varit hemma nu. Trodde verkligen inte att det skulle hålla i sig så här länge. Tur det kanske. Och tur att jag inte vet hur lång tid det är kvar. Åtminstone bra om det nu tänker fortsätta vara långdraget. Pionerna är på väg upp, sakta men säkert. En annan pion i… Fortsätt läsa När det normbrytande plötsligt är norm.
Med samlad kraft
Lång och intensiv dag till ända. Blir trött bara jag tänker på allt som hunnits. Men också skönt. Bakat grötrutor, disk, tvätt, lagt in två kassar ren tvätt som liksom glömts bort ett tag nu. Lagat mat. Kört till sortergården och sen vid tre började jag jobba. Och så ett antal känslor i det. Mitt… Fortsätt läsa Med samlad kraft
En smittohärd, ger sammansvetsad värld?
Tomma hyllor i affärerna, snabba regeringsbeslut, stängda skolor, hemma från jobb, skola och barnomsorg för att man hostar lite grann eller känner sig minsta lilla sjuk. Hemma även efter man blir bra igen ett par dagar. Det är just nu en annan tid. Det är mycket oro och ängslan över världen. Man har inget facit,… Fortsätt läsa En smittohärd, ger sammansvetsad värld?
Förändringens vind som blåser?
Nästan varje dag så tänker jag "det där ska jag skriva om i bloggen", men sen hinner jag inte riktigt med i varje fall. Och så känns det oaktuellt. Men det är ju smått märkligt sätt att resonera, för det är ju inte som att jag återbrukar samma ämne om och om igen. Nåväl, jag… Fortsätt läsa Förändringens vind som blåser?
