Vilken dag. Var ska jag ens börja. Känslor i ett enda virr varr. En blandning mellan hopp och förtvivlan, glädje och oro. Men ändå får man väl säga framtidstro. Det blir lite kryptiskt till viss del. Vissa saker kan jag inte skriva så mycket om som jag skulle vilja eller behöva. Men om vi börjar… Fortsätt läsa Känslosnurr
Min ADHD-resa, åtminstone en bit
För snart ett år sedan, den 20e september för att vara exakt, var familjens tredje npf-utredning under 6 månaders tid avklarad. Min egen. Jag minns känslan väl där i väntrummet. Så otroligt nervös och jag visste inte om jag var nervös över att få veta att jag hade adhd, eller att få veta att jag… Fortsätt läsa Min ADHD-resa, åtminstone en bit
Alltså. SÅ RÄTT!
Idag var första lektionsdagen. Och för det första, vi verkar ha helt underbara självdistanserade lärare. Så himla gött med folk som kan bjuda på sig själva. Och det som slår mig med allt de säger. Jag har hamnat rätt. Verkligen helt rätt. Så otroligt skönt att känna det. Och det känns som en väldigt spännande… Fortsätt läsa Alltså. SÅ RÄTT!
Alla dessa människoöden som bor i mitt hjärta
Jag kommer inte ihåg alla koderna på de hus jag haft vårdtagare. Koderna har jag inte lagt så mycket energi på att lära mig. Dem ser jag lätt i telefonen. Men när jag klivit innanför porten vet fingrarna vilken våning jag ska trycka i hissen. Fötterna vet hur många trappor jag ska gå upp för… Fortsätt läsa Alla dessa människoöden som bor i mitt hjärta
En ny tid börjar
För att gå rakt på sak. Häromdagen kom beskedet att jag kom in på högskolan. SÅÅÅ SKÖNT! Det var med skräckblandad förtjusning jag fyllde i pappret om tjänstledigt. Men jag är så glad. Det kommer bli tufft tror jag att plugga igen. Men jag har lagt upp strategier som förhoppningsvis kommer göra att det fungerar.… Fortsätt läsa En ny tid börjar
Hipp hipp hurra
Sist jag skrev, skrev jag om döden. Idag tänkte jag skriva om liv. Jag fyller nämligen år idag. 34 år för att vara exakt. För exakt ett år sedan var jag hemma, sjukskriven i utmattningen som just då kändes som den aldrig skulle ta slut. Då hade vi just firat midsommar med två av de… Fortsätt läsa Hipp hipp hurra
Du fattas mig
Det enda vi med säkerhet vet i livet, det är att vi ska dö. Vi tänker nog oss alla att vi ska dö av ålderdom. Med ett helt liv levt och på något sätt färdiga att ta nästa steg. Men så är det inte. Döden tar hem alldeles för unga människor, som knappt har börjat… Fortsätt läsa Du fattas mig
När det normbrytande plötsligt är norm.
Två veckor har jag varit hemma nu. Trodde verkligen inte att det skulle hålla i sig så här länge. Tur det kanske. Och tur att jag inte vet hur lång tid det är kvar. Åtminstone bra om det nu tänker fortsätta vara långdraget. Pionerna är på väg upp, sakta men säkert. En annan pion i… Fortsätt läsa När det normbrytande plötsligt är norm.
När tar detta slut?
Över en vecka hemma. Blir snart galen. Så känns det bra en dag. Och sen är det dåligt igen nästa dag. Igår var en sån dag då jag såg ljuset i tunneln och där jag tänkte att nu är det bra. Idag är det, det inte. Tvååringen sprang ner mot vägen och jag fick springa… Fortsätt läsa När tar detta slut?
Vill folk inte sälja?!
Varje gång jag börjar kolla på Blocket så undrar jag om folk verkligen vill sälja sina saker. Just nu är det framförallt husvagnar jag tittar på. Och det är minst sagt en spridd skara annonser. Vi har en husvagn vi gillar, men som inte längre är helt optimal för oss och barnens separata behov. Så… Fortsätt läsa Vill folk inte sälja?!
