Märklig natt. Mini sover oroligt och har vaknat flera gånger. Hon somnade dock väldigt smidigt idag. Så skönt sen vi fick melatonin till henne. Äntligen har hon en normal sovtid. Sen sov hon i typ en timme innan hon kom upp, satte sig hos mig och somnade om. När vi lagt henne igen vaknade hon… Fortsätt läsa Tankar mitt i natten
Som natt och dag
Först måste jag bara säga tack. Tack för alla kommentarer till förra inlägget om min smärta. Och även på sociala medier och privat. Flera utav er kommenterade också att jag inte alls skulle tänka att jag var gnällig. Utan det var sammanfattat ett inlägg på min egen blogg, som helt enkelt skildrade mitt liv rakt… Fortsätt läsa Som natt och dag
Jag är så sjukt trött på att ha ont jämt. (Ett riktigt gnälligt och eländigt inlägg).
Jag är så trött på det här nu. Trött på att ha en kropp som inte fungerar som jag önskar. Trött på att ha ont. Trött på att känna att kroppen inte samarbetar. Och samtidigt orolig. Orolig för att det ska vara något allvarligare som är fel än jag vågar tänka på. Om man bortser… Fortsätt läsa Jag är så sjukt trött på att ha ont jämt. (Ett riktigt gnälligt och eländigt inlägg).
Att söka sina rötter
Min farfar var en fantastisk släktforskare. Han hade inte tillgång till en massa digitala hjälpmedel som finns nu, men lyckades ändå leta sig hela vägen ner till 1500-talet. Där fann han Povel som hade vandrat från Småland till Värmland. Tyvärr vet vi inte var hans släktforskning tog vägen. Kanske har den kastats av misstag när… Fortsätt läsa Att söka sina rötter
En julreflektion
Så var den då över. Denna corona-präglade julhelg. Och sociala medier bjuder på en härlig samling av nya sätt att fira på. Enormt många som firat utomhus, julbadat, träffats på en julpromenad och dylikt. Det är även många som uttrycker sin stora sorg och saknad över att julen inte alls är så som den brukar… Fortsätt läsa En julreflektion
Har jag kommit fram?
Att jag är en känslomänniska lär ju inte förvåna någon som känner mig eller har läst minst ett inlägg i den här bloggen. Och i alla de där känslorna som fyller mig bor det ord. Ord som längtar efter att få blomma ut och fylla mig. Oftast när jag skriver vet jag inte riktigt vad… Fortsätt läsa Har jag kommit fram?
Ett steg fram – två steg bak
Igår var vi äntligen på återgivningen från psykologen för mini. Både jag och maken var närvarande och mötet blev inte riktigt så som jag hade hoppats. Samtidigt visste vi ju inte vad vi kunde vänta oss, så ur den aspekten blev det väl som det skulle bli. Psykologen bekräftade att hon såg delar av det… Fortsätt läsa Ett steg fram – två steg bak
En liten uppdatering
Måste även i ett eget inlägg sammanfatta lite som hänt nu. Jag skrev ju om hur ingenting fungerat som vi tänkt gällande skolskiftet. Det var många vägar sen och när det väl började rulla på så har bollen ändå rullat rätt snabbt. I onsdags började sonen nya skolan. Då först bara en timme. Och sen… Fortsätt läsa En liten uppdatering
En kluven relation till fars dag.
Fars dag. Jag ser hyllningar till fäder på nästan vartenda konto jag följer på instagram och facebook flödar över. Själv känner jag mig alltid så kluven denna dag. Jag blir snarare ledsen och deppig än kärlekssam och glad som de flesta andra verkar bli. Den ständiga belastning vi lever under gör att man sällan orkar… Fortsätt läsa En kluven relation till fars dag.
Nattjästa zucchinifrallor – 20 stycken.
Igårkväll improviserade jag ihop en deg. Och tack o lov så skrev jag ner måtten, för brödet blev gott nog att dela med mig av receptet på. Ingredienser: 200 gram zucchini5 dl vatten1tsk salt3 dl havregryn 1 rågad matsked brödkryddor 2 dl kallt vatten.3 gram blå jäst (ett litet hörn) 1 msk brödsirap1 dl rapsolja… Fortsätt läsa Nattjästa zucchinifrallor – 20 stycken.
